|
Förklaring
Varför samla på
telekort ?
Telefonkort är genuina
bruksföremål, innehåller modern teknik och har ofta vackra motiv
eller ett budskap att framföra (reklam). Många äldre frimärks- och
myntsamlare såg tidigt ett nytt och "modernt" område att
samla på. Kort utgivna i små upplagor ökar efterfrågan och värdet
på dessa stiger bland samlarna.
Antalet samlare i Sverige har under 1990-talet stigit från ett handfull
entusiaster till flera tusen mer eller mindre aktiva. Kataloger med
bilder och prislistor från kortutgivare och handlare har funnits sedan
1993.
Utomlands blev telekortsamlandet tidigt en stor hobby. Redan i slutet av
1980-talet utkom den första världskatalogen. Den stora utgivningen av
kort i vissa länder har gjort att katalogerna numera måste ges ut
landsvis eller motivvis.
Vad samlar man på ?
Korten kan vara oanvända ("mint"/med
antalet markeringar kvar) eller använda ("used"/inga
eller få markeringar kvar). För en samlare bör kortets kvalité vara
avgörande: det är bättre att ha ett använt kort som är helt utan
repor eller nedsmutsat av lort än att ha ett oanvänt kort fullt av
repor och smuts. Vissa högblanka kort är dock svåra att få tag på
utan repor.
I likhet med frimärkssamlande kan man samla på alla kort från
ett land eller en region, vilket dock i längden kan bli ganska
kostsamt. Det blir mer och mer vanligt att man i stället samlar på motiv,
t ex sport, bilar, natur eller djur. Allt beror på det egna intresset.
Utomlands är intresset stort för kort med motiv med anknytning till
Coca-Cola, McDonalds och Disney. Det finns t o m specialkataloger över
Coca-Cola-kort.
Korten kan indelas i publika kort (eller brukskort) och PR-kort.
De publika korten finns att köpa för allmänheten i kiosker och
butiker. PR-korten köps av företag som present till kunder eller för
att användas i en kampanj. Nedan finner man förklaringen till de
förkortningar som föreningen valt att använda på de olika korten,
och som återfinns i registret.
| TEST |
= |
Prov- och
prog.kort |
| BRU |
= |
Brukskort/publika kort |
| BRU-R |
= |
Brukskort med köpt
reklam |
| PR |
= |
Promotionkort |
| PR-P |
= |
Privat promotionkort |
| SAML |
= |
Samlarkort |
Korten kan antingen vara
förbetalda eller krediterade (d v s att man betalar för samtalet i
efterhand).
Hur får man tag på kort ?
Begagnade kort kan du få från släkt och vänner. Be att de sparar
korten åt dig. Din handlare säljer både begagnade och obegagnade
kort.
När du går förbi en telefonautomat kan du se om någon har lämnat
kvar något förbrukat kort. Titta på marken, titta kring telefonen
eller på eventuellt bord - ett kort kan vara slängt på marken eller
instucket bakom telefonen.
Utrustning
Din handlare kan hjälpa dig att skaffa den utrustning som kan vara
bra att ha som samlare. Det finns en mängd olika album
och plastfickor att samla sina kort i. Tänk bara på att
plasten inte få avge gaser som kan förstöra korten. Fråga din
handlare om råd.
När man tittar på ett kort kan det vara bra att ha ett förstoringsglas,
gärna med belysning, och varför inte en skarp bordslampa.
Smutsiga kort kan rengöras med en mild blandning av tvål och vatten.
Var dock försiktig när du rengör ett kort eftersom påtryckta nummer
i bläckstråleskrift lätt försvinner. Kontakter som oxiderats kan
lätt ‘snyggas upp’ med ett vanligt rent radergummi.
Vissa handlare tillhandahåller speciella rengöringsvätskor.
Man kan också införskaffa sig en kortläsare som
kan användas för att läsa av antalet markeringar som finns kvar på
korten. Ur kortläsaren kan man också läsa av chipets serienummer
hexadecimalt. Med hjälp av en kalkylator eller ett kalkylprogram (t ex
Excel) kan det hexadecimala numret översättas till ett decimalt nummer.
Ett decimalt nummer har basen 10 (0,1, .., 9) och ett hexadecimalt basen
16(0,1, ..,9,10,11, .., 15).
Färgvarianter, fel och förfalskningar
Vid tryckningen av korten kan en
färg ta slut och ge upphov till en färgvariant. Man skall dock vara
försiktig med färgvariationer eftersom kortens färger
lätt bleks i solen. Vissa färger, t ex röd, bleks fortare än andra
färger. Vissa trycktekniker ger upphov till olika ljuskänsliga
färger.
Ett kort kan av olika anledningar hamna fel i tillverkningsprocessen så
att t ex kontaktmodulen hamnar på fel sida av kortet. Denna felvariant
är mycket sällsynt. En vanligare variant är att det påtryckta batch-
eller kontrollnumret hamnar på fel plats.
Tyvärr förekommer det förfalskningar. Ett kort som har
en viss kontaktmodul kan få denna utbytt mot en annan kontakt som
normalt inte förekommer på kortet. För att avgöra om en kontakt är
utbytt kan man dels använda förstoringsglas, dels kortläsaren. Med
förstoringsglaset kan man se om det finns lim, repor och annat runt om
och på kontakten och med kortläsaren kan man avläsa om antalet
markeringar stämmer eller om chipets serienummer ligger i serie med de
andra korten. Ger kortläsaren utslaget "ERR" (error = fel)
så kan man vara nästan säker på att man har en förfalskning i sin
hand.
Nedan ska vi titta på de
begrepp som Telia använder sig av för att klassificera sina olika
kort, samt reda ut de olikheter som uppkommer genom att det finns olika
tillverkare av korten som använder sig av olika kontakter (chip),
batch-/serienummer mm.
Artikelnummer, år/mån och upplaga:
På kortets baksida finns alltid Telias information angiven. På ett
30-markeringskort kan det stå:
LZYA 60111/107 95-11 upplaga 100.000 ex.
Denna information ska läsas på följande sätt.
LZYA är en intern benämning hos Telia och den förekommer på
alla officiella kort.
601xx/yyy talar om att det är ett förköpt närminneskort
(informationen finns lagrat i kortet), där siffrorna som motsvarar xx
anger antalet markeringar, se nedan. Talet som står där yyy står
anger löpnumret bland de kort som utgivits med detta antalet
markeringar. I exemplet ovan är det 107:e 30-markeringskortet som
avses.
95-11 anger år och månad när beställningen av kortet gjordes.
Detta innebär att ett kort med 95-11 kanske inte kommer ut i handeln
förrän efter en eller flera månader då tillverkningen tar viss tid.
Upplaga 100.000 ex anger att
den beställda upplagan är 100 000 exemplar. Detta innbär dock inte
att så många kort har kommit ut på marknaden. Det finns exempel där
mindre eller större delen av upplagan har förstörts pga
tillverkningsfel.
| 601xx |
Antalet markeringar |
601xx |
Antalet markeringar |
| 60101 |
Provkort (internt) |
60108 |
5 markeringar (internt
utbildningskort) |
| 60102 |
50 markeringar |
60109 |
15 markeringar (PR) |
| 60103 |
100 markeringar |
60110 |
Programkort (internt) |
| 60104 |
10 markeringar (PR) |
60111 |
30 markeringar |
| 60105 |
25 markeringar |
60112 |
60 markeringar |
| 60106 |
150 markeringar |
60114 |
120 markeringar |
Kontaktmodulen (chip och
kontakt):
Olika tillverkare har egna kontakter med olika utseende, varför det
ofta är lätt att se på ett kort vem som har tillverkat det. Observera
att själva chipet (den integrerade kretsen) sitter under kontakten.
Chip och kontakt benämns kontaktmodul.
Om ett visst kort finns med två eller flera olika kontakter skiljer
vissa samlare på dessa som olika varianter av kortet. Vissa kontakter
kan vara sällsynta på vissa kort men vanliga på andra. Handlare kan
ge uppgifter om detta.
Samlarföreningen har ett register som tar upp alla kända varianter.
Nedan presenteras några av de vanligaste kontakterna.
 |
SI-4 |
Schlumberger
är tillverkare för samtliga SI-moduler. Kontakterna är normalt
silverfärgade, men guldkontakter förekommer. På främst SI-5
varierar färgen vid sidan om den metalliska kontakten. Grå, olivgrön
och röd färg förekommer. |
 |
SI-5 |
 |
SI-6 |
 |
SI-7 |
 |
SO-3 |
Guldfärgad
kontakt från Solaic. |
 |
M2 |
Guldfärgat
kontakt från McCorquodales. |
 |
O-5 |
Kontakt
från Orga. |
 |
P-5 |
Kontakt
från Philips. |
 |
InC-1 |
Kontakt
från Incard. |
Batch-, kontroll- och
löpnummer:
De äldre korten från Schlumberger tillverkades buntvis (batchar) om
max 4000 stycken. På grund av fel i tillverkningen blev dessa buntar
dock ofta lägre. På korten stansades då oftast ett femsiffrigt nummer
för varje batch. Kort som tillverkats från 1993 tillverkas i buntar (batchar)
om ca. 10 000 kort.
På kort från 1992 finns det även påtryckt ett kontrollnummer före
själv batchnumret. Exempelvis kan det stå C32141107, där de fem sista
numren är själva batchnumret:
C = står för korttillverkare (C = Schlumberger)
3 = vilket år (1993)
2 = vilken månad (A = okt, B = nov, C = dec)
1 = chiptillverkare (1 = Texas, 0 = Thomson)
41107 = Batchnummer
På senare kort från t ex
Orga anges ett löpnummer för varje kort. Varje kortvalör har en egen
serie. Även nyare kort från Solaics och Schlumberger har ett
löpnummer som är unikt för varje kort. Soliacs löpnummer gäller
oavsett kortvalör. Löpnumren är identiska med chipnumret.
På grund av fel kan ett femsiffrigt batchnummer sakna en eller två
siffror. T ex finns det kort som har följande batchar; IB: 00308, 309,
00310, 00311. Observera att det inte är givet att numren är i en hel
följd. Ett nummer som saknas i Sverige kan t ex förekomma i ett annat
land.
Vissa batch- eller kontrollnummer kan finnas i små upplagor och är
därför eftertraktade bland vissa samlare.
Vissa samlare tittar också på numrets placeringar. På ett kort kan
samtliga batchar utom en sitta under Telias logotyp. En enda batch kan
då sitta över (eller till och med på) Telias logotyp.
För att göra det smidigare att lista olika varianter
av nummer och deras placering på telefonkortet, har det naturligt
uppkommit vissa förkortningar.
|
Varianter |
Placering (ex) |
| IB |
= |
Instansat batchnummer |
RV |
= |
Rättvänt batchnummer |
| SB |
= |
Svart kontrollnummer |
omv. |
= |
Omvänt batchnummer |
| RB |
= |
Rött - gult kontrollnummer |
pT |
= |
På Telias logotyp |
| UB |
= |
Utan batch-/kontrollnummer |
uTm |
= |
Under Telias logotyp, mitten |
| Snr |
= |
Serienummer |
öTh |
= |
Över Telias logotyp, höger |
| SnrIB |
= |
Instansat serienummer |
öTv |
= |
Över Telias logotyp, vänster |
I Telias närminneskort, de
vanliga chipkorten, ligger kortinformationen lagrad i chipet under
kontakten. Fjärminneskorten har sin information lagrad i en dator, som
man ringer upp (0200- eller 020-nummer). När man kommit till datorn och
dess "databas" slår man in det nummer som finns angivit på
kortet. Då vet datorn vilket kort det är och hur många
minuter/markeringar som finns kvar att ringa för. Därefter slår man
önskat telefonnummer.
Många tycker att det är jobbigt att slå alla siffror - slår man fel
får man börja om från början. Det finns dock hjälp. Nämligen en
liten sändare som man kan lagra 0200- och 020-nummer i. Man kan även
lagra kortens nummer. Ljudsändaren lägger man sedan mot luren och
trycker på en knapp så skickas numren som ljudsignal.
Tele2s fjärminneskort:
På Tele2's kort finns bl a följande information angivet:
- valör: antal markeringar eller antal samtalsminuter eller
samtalskostnad
- artikelnummer
- tryck: år och månad
- löpnummer/upplaga
- sista användningsdag
På korten anges ofta tillverkarens namn.
Valör
På kort som kan användas i stora delar av världen anges valören
i antal "units" (markeringar) eller i samtalskostnaden. På
lokala kort, d v s de som endast kan användas i Sverige anges antingen
antalet samtalsminuter eller samtalskostnaden.
I Sverige gäller följande: 1 unit = 1 minut = 2 kronor
Artikelnummer
Tele2s kort har i regel ett artikelnummer med följande utseende: T2xx,
där xx anger löpnummer bland utgivna kort. Kort nummer två har
artikelnummer T202. Två undantag finns. Kort nr 3 är en serie om 28
kort och dessa har nummer T203:01 - T203:28, och kort nr 36 är en serie
om 10 kort med numren T236A - T236J
Löpnummer/Upplaga
0440/8500 anger att det är kort nummer 440 av den totala upplagan
på 8500 kort.
Övrigt
Tele2 har även tryckt upp vissa specialkort. Ett medlemskort för
moderata Samlingspartiet heter T2MO och ett kort för British Airways
BA01.
Vissa publika kort tillverkas av Inplastor under namnet Easy2Call. Dessa
kort har artikelnummer ETCxxx, där xxx anger löpnummer bland utgivna
kort.
Telias
fjärminneskort: Telia Travel Card:
På Telias fjärrminneskort, som heter Telia Travel Card, finns
bl a följande information:
- valör: antalet markeringar
- artikelnummer (anger typ av kort samt kortets löpnummer)
- år och månad
- upplaga
- sista användningsdag
Valör
Valören anges som antalet markeringar. För publika kort i Sverige
gäller följande: 1 markering = 1 minut = 2 kronor.
Artikelnummer, löpnummer
Ett exempel på ett artikelnummer är 60301/003, där 60301 anger
att det är ett publikt kort. 60350 används för PR-kort. 003 är
kortets löpnummer bland de kort som kommit ut.
På vissa kort anges även ett internt kortnummer följt av kortets
löpnummer, t ex 1/00024. Här anger 1 kortets interna kortnummer och 24
kortets löpnummer av alla kort som tryckts. I detta fall är upplagan
14000 så kortets löpnummer ligger mellan 00001 och 14000.
Övrigt
Telia har även tryckt upp icke officiella Travel Card-kort i
papper. Dessa kort saknar den informationen som anges ovan, bortsett
från antal markeringar och sista användningsdag.
På kort från år 2000 och efter förkommer kort utan det vanliga
artikelnumret. Föreningen har dock valt att katalogisera dessa korten
som vanligt.
|